Palmhuset


 
 

London fortsätter

 
 
 
 
 
Ju längre tid det går mellan en upplevelse och återberättandet av den desto mindre verkar detaljer och kronologisk ordning betyda. I vart fall för mig. Så här i efterhand struntar jag i vad som hände i vilken ordning. Allt hände och det var som ett fyrverkeri av roligheter. Här kommer lite fler Londonbilder.
 
 
Första kvällen hade vi ett spontant pyjamasparty. Vi satt i en ring i bäddsoffan och åt chips, godis och drack cider och pratade om allt det som är viktigt.
 
Vi körde en favorit i repris och drack afternoon tea i Orangeriet vid Kensington Palace. Väldigt brittiskt och väldigt värt pengarna.
 
 
 
 
 
Vi gick på Hansonkonsert och kände oss som tonåringar igen på endast det positiva sättet. Bubbliga och lite lagom hysteriska. De var över förväntan duktiga dessutom.
 
 
 
 
Jag gick på National Portrait Gallery som jag verkligen kan rekommendera. Gratis och inte alltför stort. Perfekt när man har en eftermiddag att slå ihjäl. Det ligger bredvid National Gallery vid Trafalgar Square. Jag är alltid lika fascinerad över att jag inte kan lyckas gå på konstmuseum i London utan att det sitter skolbarn i skoluniformer på golven och skissar i minst ett av rummen.
 
 
 
 
 
Jag körde ner Kristin i shoppingfördärvet. Blandade känslor kring denna affär. En intensiv hatkärlek. Fyndaren i mig får glädjefnatt och konsumtionsbromsaren skakar missnöjt på huvudet.
 
 
 
 
 
London behandlar mig alltid väl. Den ger mig allt jag begär av en stad, till och med vädret brukar vara fint när jag är där. En fin stad med fina vänner kan inte bli annat än lyckat. Jag är tacksam.
 
 
 
 

London, baby!

 
 
Helgen runt andra Advent åkte jag, Anna och Kristin och besökte Astrid och London igen. Det var inte ett år sedan sist men det var ändå så fantastiskt välbehövligt och välkomnat. Jag skulle kunna bo i den staden. Och utan tvekan bo i samma stad som Astrid.
 
 
 
Trots att vi var inne på december månad kändes det som att det var tidig höst. Lite krispig luft men aldrig kallt och fullt med löv på träden.
 
 
 
 
I väntan på Kristin som hade glömt något som jag nu i min tur glömt. Kanske ett toabesök. Selfies är bra tidsfördriv. Detta är taget på Astrids gata.
 
 
 
 
 
Detta är bara ett axplock av mina Londonbilder. Det kommer mera senare.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Julmiddag

 
För andra året på rad hade jag julmiddag med riktig gran och knytismat. Vi utökade från fem till sju från förra året, en väldigt trevlig utveckling.
 
 
 
Pär och Felicia suktade efter godiset
 
 
Och Jocke njöt av julfriden
 
 
Sedan åt vi. Alla hade med sig fantastiska bidrag till julbordet
 
 
 
 
 
Vi pratade om viktiga saker.
 
 
Sedan gick vi till salongen och Jocke spexade loss runt granen
 
 
Markus tog sig tid i tentatider. Det var bra det!
 
''
 
 
 
Markus, Julia och jag rundade av kvällen i horisontellt läge. Det var en finfin kväll!
 

Soulkonsert

 
 
För några veckor sedan var jag och Elina på Artisten för en otroligt svängig och varm soulkonsert. Jag känner sångarna i bandet, vilket var anledningen att jag gick och det är jag glad att jag gjorde. De var fantastiskt duktiga allihopa och stämningen var hög.
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Marias bokrelease

 
 
I lördags hade Maria sin fantastiska bokrelease. Hon sålde sin bok, finfina tygpåsar (jag har båda) samt hennes och Emmas kluriga haikuhäfte. Tilde var bra på att fånga kamerans uppmärksamhet som ni ser.
 
 
Jocke var precis hemkommen från Istanbul och hann precis närvara. Även Mathilda och Anna kom!
 
 
Det var mycket vacker sång på scenen. I olika former. Dock försvann kameran under körens finfina uppträdande.
 
 
Ja ni ser ju vem som uppmärksammar kameran bäst
 
 
På scenen gjorde jag och Felicia vårt yttersta i att tolka dikterna och göra dem rättvisa
 
 
Majas egenkomperade låtar och vackra röst fick mig tårögd flera gånger. Mina vänner alltså.
 
 
Felicias syster var på besök
 
 
 
Efteråt avrundade vi med en fika. Cirka 100 personer kom förbi och Maria var nöjd med dagen. Jag är så stolt över henne. Hon är fantastisk och jag är glad att fler än jag förstår det.

Tipsrunda

Har ägnat en helg i Linköping fylld av spelkvällar med familjen, Farsdagmiddag med släkten och tennisspelande med Jossan och Johan.  Jag vet inte riktigt vilka som läser min blogg och har nu fått höra att min syster tittar in dagligen och ständigt blir frustrerad över dålig uppdatering. Hej Jossan!
 
Tänkte tipsa om lite bra saker i detta inlägg.
 
 
Dagens musik
 
Skriet- Det kommer en våg
 
Den funkar både på mörka bussar samt ljusa solskenspromenader och växer var gång man hör den. Hela albumet kan rekommenderas men det är främst denna sång som har fastnat. Först handlade den om religion för mig men nu har det nog ändrats till att innefatta allt som vi människor konstruerar för att skapa en meningsfull tillvaro.
 
 
Dagens bollsport
 
Tennis. Det är ju fantastiskt. Bara man hittar någon på ungefär samma nivå som en själv kan man spela hur som helst. Alla kan ju inte vara talanger.
 
 
Dagens bok
 
Maria Svelands Hatet- om antifeminism
 
Så nödvändigt men ack så smärtsamt att kartlägga den ständigt växande motrörelsen. Känns dödsviktig för förståelse och upprättelse mot nedtrampade feminister men bör varvas med lättsammare böcker. Man blir ju så arg, och matt, om vartannat. Kör varannat kapitel Sveland varannat Mumin. Funkar ganska bra. I alla fall hett tips men bered dig på frustration!
 
Dagens tillställning
 
Maria Pohl, aka den bästa vännen,kommer på lördag fira sin nyskrivna diktbok Klart till halvklart på Frilagret i Göteborg, 14.00-18.00. Dikter kommer läsas (av mig bland annat), tygpåsar och böcker kommer säljas, musiker kommer spela. Det blir nog ganska fantastiskt. Det är bara att svänga förbi!

Söndag i Linnè

 
 
 
 
 
 

Klart till halvklart

 
Efter en heldag på KTB med denna utsikt och en tråkig och segskriven tenta begav jag mig till Litteraturhuset med huvudsyfte att se Marias haikus och kollage.
 
 
 
Det sett en snygg karl framför mig
 
 
Marias hörn var lätt det bästa. Hade både kaffe, chips och kakor. Och den snyggaste konsten då såklart
 
 
 
 
 
Marias haikudiktbok som dessa kollage spinner vidare på är verkligen fantastisk. Hon är så skicklig på att göra saker till synes enkla och rena medan de under ytan är komplexa och mångbottnade. Det finns inget kletigt i hennes skapande. Allt är krispigt och fyndigt. Och väldigt estetiskt. Är så stolt över min vän.
 
 
 
 
 
 

Brunchsöndag

 
Idag har jag haft en fantastisk eftermiddag tillsammans med Anna, Emy och Elina. Jag bjöd över dem, och Elina Edler som tyvärr inte kunde komma, på brunch och tillsammans med Annas hjälp fyllde vi bordet med allt från scrambled eggs till smoothies och croissanter. Det bästa med det hela var dock att få träffas igen. En redan lyckad helg blev komplett med skratt, allvarliga samtal och en uppdatering på samtligas liv. Nu måste vi bara se till att ses snart igen.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Sardinien del III

 
Mamma testade olika stilar på Sardinien
 
 
 
Detta åt vi. Ofta. Tunna pizzor och musslor går nästan inte att tröttna på
 
 
Sådär vill jag bli på ålderns höst.Stå med min man och mina vänner i cool baddräkt och speja ut över havet
 
 
Fast tillsvidare lever jag gärna mitt liv som det är.
 
 
 
 
Uppe på den gamla fästningen var utsikten fantastisk
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
I hotellets matsal samlades de sötaste tanterna som gick runt och småpratade med alla, även när man inte hängde med i italienskan, och räckte mig till bröstet.
 
 
 
 
Denna lilla vik har jag sparat som en skatt i mitt minne. Känslan av att ta ett djupt andetag och dyka ner flera meter i det kristallklara, stilla vattnet var en av sommarens största höjdpunkter. Att det tog minst en minut av manöverande mellan stenarna för att komma dit var absolut värt det.
 
 
Mina fina föräldrar som, tillsammans med Julia, gjorde min Sardinienupplevelse väldigt positiv
 
Så här utvilad blev jag av tio dagar på Sardinien. Underbart

Sardinien del II

 
Fler bilder på pensionärer, kaffedrickande och strandhäng. Avslutas med en pluggbild.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Louisiana

 
Förra söndagen spenderade jag med mina fina vänner Anna, Kristin, Maria och Jocke i Louisiana utanför Helsingör. Vi åkte dit främst för Yoko Onos utställning men det var långt ifrån det enda som fascinerade. Miljön, arkitekturen och den övriga konsten bidrog också med att göra dagen oförglömlig. Och sällskapet såklart.
 
 
 
 
En interaktiv konstdel vid namn Moving Mountains. På bilderna ovan ser vi Anna och Kristin
 
 
 
 
 
 
Fikapaus är viktigt för att orka. Här talas det varmt om terapi
 
 
 
 
Jag hängde upp min lapp i Wishtree for Louisiana
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Vi avslutade med en promenad i den vackra parken innan vi satte oss i bilen och körde hem till Göteborg
 
 
 

Sardinien

 
Det känns nästan som en evighet  fast det bara har passerat två månader sedan jag befann mig på Sardinien med Julia och mamma och pappa. Det var underbara dagar då vi kravlöst åkte runt med bilen till nya stränder var dag, Julia fick sin älskade espresso och jag fick dyka ner i kristallklart vatten. Vi åt musslor, pasta, gelato, pizza och fisk och läste böcker dagarna i ända. Det var en vilopaus vi alla behövde. 
 
 
 
 
 
 
 
Hela Sardinien kryllade av söta italienska pensionärer som satt på stränder och parkbänkar och bara tittade på folk och pratade med varandra. De var fantastiska. De skulle få vilken åldersnojare som helst att längta lite till pensionen.
 
 
 
 
Nunnor som äter glass blir nästan lite väl pittoreskt. Men så var det. Fler bilder kommer snart.
 
 

Portugal

 
Från Paris tog vi flyget till Felicias hus i Portugal. Portugal var till stor del motsatsen till Paris. Helt plötsligt hade vi ett helt hus för oss själva (efter att ha bott hos Felicias trångbodda men otroligt gästvänliga kusin i Paris) och dagarna fick en lugn och stillaliggande karaktär på stranden. Det var otroligt vilosamt och nödvändigt att ligga i värmen och blicka ut över horisonten och lyssna på sommarpratare. Kameran stannade mycket hemma då så bilderna som bjuds är ett ihopplock av vad vi gjorde mellan strandtimmarna.
 
 
Felicia lärde oss att i Portugal har man lite allt möjligt i en Sangria.Sprit, kryddor, frukt, häll i bara!
 
Julia fick en ingivelse och filosoferade om livets mening till Felicias och min förtjusning
 
 
En kväll kändes det lite som jag var med i en portugisisk version av Mitt stora feta grekiska bröllop. Plötsligt stövlade halva Felicias släkt in och tog över matlagningen. När den värsta chocken lagt sig var det ändå ganska trevligt. Vi grillade fisk och drack vin på takterassen.
 
 
 
 
På morgnarna när jag vaknade hade mina två morgonpigga vänner redan varit och handlat både frukt och bröd. Det var bara för mig att kravla mig upp på terassen och njuta. Det kallar jag lyx. Bakelsen på tallriken är en utsökt portugisisk specialitet, Pasteis de Nata
 
 
 
 
 
 
 
Minst en gång om dagen såg jag till att sitta uppe på taket och bara njuta av utsikten och värmen. Det minnet håller jag varmt nu i höstmörkret.
 
 

RSS 2.0